Utställningar

Terese Molin

Terese Molin stipendiat – 2023. Utbildad vid HDK-Valand. Examensarbete: Line vs Void undersöker abstraktion genom väv. Klicka på Läs mer för att läsa juryns motivation.

Belinda Maria Gredig

Belinda Maria Gredig, stipendiat – 2024. Utbildad vid Textilhögskolan i Borås. Examensarbete: Urtica Dioica – curiosities handwoven – to -form. Vävda skulpturala former samt mixed material (glas) i klädesplagg.

Fredrika Engberg Paulsrud

Fredrika Engberg Paulsrud, stipendiat – 2024. Utbildad på Handarbetets vänners skola, Högre textil hantverksutbildning. Examensarbete: Varde ljus undersöker ett modernt formspråk i en traditionell teknik, damast.

Alix Bodin

Alix Bodin stipendiat 2025. Utbildad på Handarbetes vänners skola, Högre textil hantverksutbildning. Examensarbete: Vävakt. Bildväv i skuggväv, med färgeffekter.  

Dain Lee

Dain Lee – stipendiat – 2025. Utbildad på Capellagården. Examensarbete: Mul-Gyol:  the wave in the mind. Väven är utförd i dubbelväv med ett 3-dim uttryck.

Vi vill visa hur personlig en vävprocess kan se ut. I processen att skapa en textil finns det en oräknelig mängd ställningstagande och avvägningar, beslut och kompromisser. Sakta men säkert uppstår invanda rutiner, materiella preferenser och specialiserade verktyg. Helt plötsligt kan man skönja ett säreget tillvägagångssätt och handlag. Dessa skillnader mellan individer och deras arbetssätt förstås bäst av de som själva är intimt bekanta med skapandeprocessen. Från vävare till vävare. Det kunskap som är svår att klä i ord, men lättare att förstå med händerna. Vi är fyra vävare som ställer ut tillsammans på Vävmässan och är så som kan uttydas ur namnet, i början av våra arbetsliv där vävning spelar en stor roll och kommer att göra det en lång tid framöver. I vår monter kommer vi att visa vävda verk och föremål som använts i dess tillblivelse. (Sophie Olsson Joof Lisa Englund Malin Parkegren Sophie Jungkvist).

Sophie Olsson Joof läser fri konst på Kungliga Konsthögskolan, med vävningen som en central del i sin praktik. Där får den fungera som ett sätt att tänka med händerna och ofta agera som metafor för det strukturella i de ämnen som behandlas. I projektet Layers får den tuskaftade vävens struktur med ett framför och ett bakom, och det mellanrum det skapar symbolisera en viktig aspekt i mellanmänskliga relationer. I gränslandet mellan figuration och abstraktion undersöker projektet vikten av integritet och respekt för de människor som avbildas i, och vars berättelser förmedlas genom konsten.

Lisa Englund (f. 1993), verksam under namnet LIEN, är en svensk textilkonstnär från Västerås, baserad i Stockholm. Hon arbetar med vävning och växtfärgning som sina främsta uttrycksmedel. Genom att samla svampar och växter för att färga garner i ull och lin, laddar hon materialen med skogens magi innan de vävs till figurativa bildvävar. I sina verk utforskar hon gränslandet mellan kultur och natur, heligt och profant, människa och djur – ofta med referenser till folktro och religiös ikonografi. LIEN är har en master i textil från konstfack och har ställt ut på bland annat Färgfabriken (som 2025 års beckersstipendiat), Kulturhuset och under hösten Sven Harrys konstmuseum.

Malin Parkegren har tidigare studerat textilhantverk vid Handarbetets Vänner och Kawashima Textile School och har ett gesällbrev i konstvävning. Hon har tidigare en master i arkitektur från Chalmers Tekniska Högskola. Just nu arbetar hon främst med kyrkotextil och med grafisk design. Favorittekniken är ikat. Vilket en process där motiv färgas in i trådarna och sedan framträder när tyget vävs. Hennes arbete drivs av en fascination för hantverkstekniker medan både motiven och formaten ofta söker rumsliga anspråk genom storlek och teman om rörelse och förändrade tillstånd. Abstruser är en serie verk i tekniken e-gasuri, reservagefärgning som ger en mönsterbild med fokus på detaljer och upprepning. De är utförda i lin 90/2 och en vilt mönstersolvad damast kan också ha varit med i processen.

Sophie Jungqvist är textildesigner verksam i Borås där hon gärna utvecklar det förändringsbara, en väv som kan skifta skepnad på något vis. Det kan handla om skiftande mönster, transparens eller färg. I grunden handlar det om att utforska bindningar, vävteknik och en experimentlust.

Skiftande väv i ljus är en väv med integrerad belysning, en skiftande lampa som skapas direkt i vävstolen. Med en handrörelse kan plisseringar skifta plats så hela väven byter skepnad.

Hedens Vävstuga Svärdsjö presenterar två fantastiska sniljemattor i ull, vävda i en imponerande storlek. De vävdes någon gång under 50 – 60- talet av Nina Brusén1916 -1991. Intrikata mönster som skickligt hanterades av Nina. Nu kan du se dessa mattor men också ta del av en spännande teknik och gärna prova på att väva.

I Dragsnörenas monter hittar du en mindre damastvävstol som kommer att vara igång alla mässdagar. Här finns också många olika vävar att titta på sjalar, jackor dukar och gardiner mm. Dessutom viktigast av allt, här kommer det att finnas vävare som gärna delar med sig av sin kunskap att väva damast

Att bära med sig en plats – Västerbottensvävarnas distansgrupp

”Genom livet besöker vi platser. Ibland böjde vi oss ner och tog upp en sten och bar den med oss. Sex medlemmar i Västerbottensvävarnas distansgrupp har utifrån klipphällar vi besökt och stenar vi burit och samlat skapat en ”stensamling” som vi nu visar upp”

Trasmattor Lena Langendal. Traditionella trasmattor vävda av återvunnen textilmaterial. Lena vann för några år sedan en tävling i ”Väva med trasor” och ”Skapa med trasor” som hemslöjden i Västmanland arrangerade.

Vävda rum

Det finns så många ingångar till den vävda världen. På olika vis tar väven form och som färdigvävd blir väven en del av sin samtid. Svenska vävrådet vill öppna dörrar in till vävandet, görandet och med stöd från Nämnden för hemslöjdsfrågor låter vi fyra konstnärer uttrycka sig i en gestaltning med det vävda i fokus. Vi menar att deras bearbetning av den egna textila resan är spännande att lyfta fram och att den kan fungera som ögonöppnare för den intresserade besökaren.

Presentation av utställare i ”Vävda rum”:

Helena Bratt

Mitt Vävda Rum  – är ett rum vävt av minnen.

Tyget har jag hittat på en vind i ett uthus på en Hälsingegård. Troligtvis är tyget vävt för att spänna upp på vägg och måla på men blev liggande. Dikten har jag skapat utifrån en anteckning funnen i en gammal kokbok från en sedan länge bortgången släktning. Hon som skrev anteckningen levde och drev ett jordbruk tillsammans med en manodepressiv man som i perioder var inlåst på psyket. Den funna anteckningen kändes som ett tyst rop på hjälp.

Verket ”Måtte det vända snart” är skapat år 2023.

Elin Westlund 

Min ambition är att fylla så mycket som möjligt av min tid och min och andras omgivning med vävning. Jag arbetar mestadels med brukstextilier, för privata och offentliga miljöer. Vävning med struktur och textur, främst i ull och lin, som resulterar i textilier ämnade för ändamålet. Jag håller till i Långhed utanför Alfta i Hälsingland. Hemsida:  www.elinw.se

Katarina Brieditis

En textil är aldrig ensidig. Den kan ha en fram- och baksida, långsidor, kortsidor och ibland ett inre och ett yttre.  Konstruktionen i textilen är bindningar som leder en sida till den andra, som hakar i eller bryter av.  Det är mötet som skapar sidorna. Men alla sidor är en konsekvens av varandra – alltid en sida av en annan.

 Katarina Brieditis är formgivare, konsthantverkare och konstnär, verksam inom det textila fältet sedan sin examen från Konstfack (MFA) 1996. Hon har genomfört projekt och utställningar, föreläst och haft konstnärliga uppdrag i samarbete med textilproducenter, slöjdföreningar och designföretag.

Parallellt driver hon en textilateljé tillsammans med Katarina Evans, där de formger och producerar unika textilier. Tillsammans har de genomfört projekt som Do Redo, Re Rag Rug och Slipsfabriken, med fokus på textil hållbarhet, socialt ansvar och utveckling av hantverkstekniker.

Elena Esmail

Trådar och tryck hand i hand

Det är fascinerande när de lösa trådarna börjar ordna upp sig och genom sammanflätningar bildar geometriska mönster. Och mönster blir det alltid, även i tuskaften. Mitt uttryck i den textila världen är blocketrycket och i den (geometriska) sfären gifter sig  trådar, former och färger med varandra. I mitt ”vävda” rum kommer jag att visa textilier som fått nytt liv genom tryck på bitar från handvävda äldre linnelakan och dukar, som kommer från en släkt i Forsatrakten, Hälsingland. De som var lite missfärgade, de som var slitna och nötta av tidens tand. För mig blir det spännande att ge dem ett nytt liv och ett nytt sammanhang.

Region Gävleborg

Som värd för VÄV2025 uppmärksammar Region Gävleborg länets varierade och rika vävkultur.

Vävstugan i Utvalnäs förbereder sig för VÄV2025. Tema hälsa – havsbad, vi bor granne med havet. Vårt projekt är badlakan och fot-och sittunderlag.

Karin Amnå Lindberg om sin konst: ”I mitt skapande vill jag ge rum för tankar och reflektioner. Det textila arvet fascinerar mig, i mitt konstnärliga uttryck vill jag tillföra nya dimensioner. Sedan lång tid tillbaka har jag arbetat med lin i en egen teknik – det ömsom grova och blanka linet gestaltas i såväl väv som skulpturala objekt. Livet här runtomkring och i världen ger avtryck i min konst.”

Regina Mucwicki Mabrouk f 1960 i Hedesunda: Jag blev bergtagen av vävning redan som femåring hos Hedesundavävarna. Materialet, färgerna och friheten att uttrycka mina tankar i varpen gjorde att jag fastnade för bildvävning. Varje verk är unikt och formas intuitivt genom den kreativa processen. Jag har utvecklat min egen vävstil där konst och hantverk möts i en långsam, meditativ tradition. Utöver bildvävning har jag skapat tekniken textilmosaik, där vävda rutor och trianglar bildar repetitiva, abstrakta mönster. Geometri, färg och balans står i centrum. Vävningen är inte bara ett konstnärligt uttryck utan också en form av mindfulness. Den rytmiska processen skapar lugn, främjar närvaro och ger en djup känsla av harmoni – en läkande metod för både kropp och själ.

Hanebo Textil. Emilia Erlandsson Westlén driver sedan 2021 Hanebo Textil i Hälsingland, där hon handväver disktrasor, kökshanddukar och annat. Emilia utför själv alla led i processen med att ta fram sina långlivade och kvalitativa produkter i lin och cottolin. Hållbarhet präglar verksamheten som till stor del görs av skänkta garner vilket ger unika och föränderliga kollektioner.

Gästriklands Hemslöjdsförening erbjuder medlemmar i alla åldrar kunskap som bottnar i erfarenhet. Slöjden bygger på hållbarhet och resurssnålhet genom att vi skapar av det vi har tillgång till i Gästrikland. Att mötas i hantverk ger gemenskap. Fasadskylt med Gästriketuppen från den år 2007 nedlagda Hemslöjdsbutiken i Berggrenska gården, Gävle. Bilden är tagen av Berit Löfgren.

På Vävtorget visar Gästrike Hälsinge hemslöjdsförbund en varptyngd vävstol. I arkeologiska utgrävningar i Hälsingland har man funnit varptyngder av lera. Dels i Trogsta, Forsa socken men även i Högs socken i anslutning till Kungsgården. Fynden visar att människor i Hälsingland använt sig av en upprättstående vävstol. Den har vertikalt hängande varp som sträcks ut av sådana tyngder. Vävningen sker uppåt och väven rullas på tygbommen överst. En nytillverkad vävstol kommer att finnas på plats med möjlighet att prova på tekniken. 

Gästrike Hälsinge hemslöjdsförbund driver i samverkan med Region Gävleborg projektet Vävkalas med kalasvävar. Förbundet samlar vävare för att tillsammans arbeta med vävning utifrån länets rika utbud av tekniker, material och mönster och bjuder i denna utställning på kalasvävar från länets alla hörn.

Christina Kluge har varit textilkonstnär i Hudiksvall sedan 1970-talet och håller fortfarande på med bildvävande i sin ateljé på gården. Hon har haft drygt 30 offentliga utsmyckningsuppdrag och deltagit i många grupp-och samlingsutställningar samt haft egna utställningar, den senaste i december 2024, då hon delade Sandvikens konsthall med sin syster, som också väver.

För oss i Hamrånge slöjdare handlar hälsa i vävningen om att aktivera både kropp och själ. Det är ett skapande som ger ro i sinnet och rörelse i kroppen. Vi turas om att bjuda varandra på sopplunch, som ger en social samvaro. Till våren har vi bjudit skolklasser som kommer till oss för att prova på olika vävtekniker och förhoppningsvis väcka ett intresse för hantverket.

”Från får till möbel”. För The Knitted Wool Salon, som består av Erica Laurell & Iwa Herdensjö Hofring, är grundidén att lokalproducera textilier för interiör. Hur processen och hantverket ser ut kan skilja sig åt beroende på vilken textil som tillverkas. Där är råvaran och tekniken som används en del av uttrycket. Sedan gör Ericas och Iwas bakgrund inom mode förstås avtryck. Erica Laurell är designer och textilkonstnär med stickat som expertis. Hon har lång erfarenhet både inom handstickning och industriell produktion. Iwa Herdensjö Hofring är konstnär och textilformgivare. Hon har under åren frilansat som printdesigner på olika modekoncept: H&Ms samarbeten, GANT & ARKET för att nämna några. Erica och Iwa vill främja ett hållbart system inom det textila fältet genom att samarbeta med lokala aktörer. Deras första projekt är att i samarbete med Hälsinglands museum och Region Gävleborg ta fram ett ulltyg i Gävleborgs län med omnejd. Från fåren går ullen via spinneriet, till färgeriet, vidare till väveriet för att sedan ta den första platsen i salongen, varför inte på en stol?

Världsarvet Hälsingegårdar, Decorated Farmhouses of Hälsingland, utsågs 2012 av Unesco till Sveriges 15:e världsarv. Världsarvet Hälsingegårdar består av sju utsedda hälsingegårdar och är det bästa exemplet i världen för att se bönders byggande av stora hus och salar enbart för fest. Det fantastiska inredningsmåleriet med färgrika schabloner, landskapsbilder och marmoreringar, förgyllde inte bara husen, salarna och sängstugorna utan även livet för människorna som levde i Hälsingland. Världsarvet Hälsingegårdar är med sina unika värden viktiga för hela mänskligheten, och bara genom att vi förvaltar, använder och utvecklar det bidrar vi till en bättre och fredligare värld. Världsarvet Hälsingegårdar bidrar också till förståelse för hur inredning och utsmyckning är viktiga ingredienser i livet. Att kalas, mat, musik och gårdarnas vävda textilier berikar. Genom utsmyckningarna fick även målarna en självklar status i samhällsbygget, tack vare bönder som hade modet att prioritera det storslaget vackra – inte bara det nödvändiga. Mer information om Världsarvet Hälsingegårdar: Hälsingegårdar – halsingegardar.se

X-Vävarna är Gävleborgs del av Riksvävarna. Vi verkar för att vävningen förnyas och bevaras, samt att sprida kunskap och information om handvävningens historiska betydelse. Vi gör utflykter, lyssnar på intressanta föredrag, besöker andra vävare, garntillverkare, tar del av utställningar. Tillsammans arbetar vi med olika teman, närmaste åren kommer temat att vara Rya. För att få med ungdomar har vi ett antal riktade arrangemang. Vi lär av varandra och har roligt tillsammans.

Linn Karlssons arbete är centrerat kring vävning och materialitet. Hon intresserar sig för hantverkshistoria, teknik och lösningar och inspireras av vävning och hantverk från tider när resurseffektivitet var ett måste och en självklarhet samt hur det syns i föremålen. Just nu arbetar hon med att undersöka råghalm som material och att väva med halm. Konstnären Linn Karlsson var en av fyra deltagare i residenset I resonans med landskapet som hölls i Konstnärshemmet Tallbo i Gästrikland sommaren 2024. Residenset anordnades av Region Gävleborg i samarbete med Ateljémuseet Tallbo och Sandvikens kommun där konstnärer under olika perioder fick vistas i Ecke och Lisa Hedbergs konstnärshem för inspiration och kreativitet.

Arkiv Gävleborg är en ideell förening som funnits sedan 1978, vi bevarar handlingar från föreningar, företag, gårdar, byar och privatpersoner från hela Gävleborg. De flesta av arkiven är öppna för forskning. Under VÄV2025 presenterar Arkiv Gävleborg två repliker av fanor och standar samt informativa och spännande historiska texter kring dessa.  Informationen i utställningarna är hämtade från förenings- och personarkiv som förvaras hos oss. I samband med VÄV2025 kommer Arkiv Gävleborg också att bjuda in till bokade visningar för ett litet antal besökare som kan få komma in och ta del av väv- och textilrelaterade arkivhandlingar.

MJUKHETENS ARTEFAKTER

Josefin Şîlan Karlsson, scenpoet och Ida Isak Westerberg, textilkonstnär driver tillsammans projektet Mjukhetens artefakter. Mjukheten är en mytomspunnen plats som fallit i glömska. Nu har två konstnärer tagit på sig rollen som arkeologer för att hitta fragment som berättar om denna plats och utifrån dessa återskapa artefakter. Förhoppningen är att så många fragment upptäcks att det med tiden går att återuppbygga Mjukheten i sin helhet. Under VÄV2025 kommer Josefin Şîlan och Ida Isak att visa de första artefakterna som de återskapat. Kom och ta del av dessa och delta i projektet genom att dela med dig av vad du läser in i ordet mjukhet.

Josefin Şîlan Karlsson (f.1989, Vidsel) är konstnär, dramatiker, socialpedagog och flerfaldigt prisbelönt scenpoet med rötterna i Norrbotten och Kurdistan. Med fötterna djupt i den norrbottniska myllan vandrar hon genom inre och yttre landskap, sökandes gränsland, mellanrum och skärningspunkter. Det konstnärliga och sociala arbetet vävs samman, i en längtan efter ett samhälle där våra berättelser om varandra och oss själva får vara många och komplexa.

Ida Isak Westerberg (f. 1986, Sunderbyn) har en examen från högre textilhantverksutbildning vid Handarbetets vänner och är verksam som textilkonstnär i Luleå och Övertorneå. Westerberg arbetar med platsspecifika processer där skapandet får sin form, sina nyanser och invävda kvaliteter genom en dynamisk samklang mellan materialen och hur dessa reagerar i relation till särskilda miljöer. Genom samarbete med naturen, med myren Sompasenvuorna i Tornedalen som en återkommande medskapare, bär Westerbergs skulpturala vävar på taktila spår av historia, men också på frågor om tillhörighet, våra skiftande begär och queera identiteter.

Josefin Şîlan Karlsson och Ida Isak Westerberg deltog i residenset I resonans med landskapet som hölls i Konstnärshemmet Tallbo i Gästrikland sommaren 2024. Residenset anordnades av Region Gävleborg i samarbete med ateljémuseet Tallbo och Sandvikens kommun där konstnärer under olika perioder fick vistas i Ecke och Lisa Hedbergs konstnärshem för inspiration och kreativitet.

Söderhamns museum är en ideell förening som sedan 1913 arbetar för att bevara och främja Söderhamns och Hälsinglands historia. Museets lokaler finns i ett borrhus som hörde till det gevärsfaktori vars verksamhet gjorde att Söderhamn grundades och samlingarna spänner från stadsnära fotografier och föremål till landsbygdens ting för vardag och fest.

På VÄV2025 visar Söderhamns museum ett utsnitt ur en uppmärksammad utställning av gömda och glömda folkliga dräktplagg från Hälsingland, främst Voxnadalen. Den utgår från museets stora och sällan utställda dräktsamling och bjuder på olika plagg i varierande material och tekniker som visar en del av Hälsinglands rika dräktkultur.

Elisabeth Fransson
I lin jag spunnit
Lin inspirerar och engagerar mig. Jag arbetar med en forskningsstudie om linets historia där jag utforskar material och redskap i den lokala hanteringen från odling till väv.

Här har jag spunnit varp och inslag av gammalt lin från olika gårdar och sammanhang i Hälsingland. Jag undersöker vad handspinningen lär mig om kvaliteter, redskap, arbetsmoment, metoder och traditioner.

I vävstolen prövar jag de spunna trådarnas styrka och i vävarnas enkla bindningar vill jag se trådarna, granna, grova, mjuka, stela, ojämna, mörka och ljusa.

”På Västerberg kan du vara den du är och bli den du vill.”

Västerbergs folkhögskola i Gästrikland erbjuder ett myller av kurser. Allmän kurs är störst, men här kan du också smida, slöjda, sjunga, brodera, odla, sticka, spela jazz, sy och återbruka. Eller varför inte gå en yrkesutbildning till dramapedagog, lärar- och elevassistent eller IT-tekniker?  Blandningen av kurser ger många möjligheter att möta vänner du annars hade missat. Friskvård på schemat och internat på skolområdet. Välkommen till Västerberg! En bra plats helt enkelt.

Föreningen Handslaget. Föreningen Handslaget är en ideell förening som vill bevara kunskapen att slå rep från grunden där man vill utgå från en naturfiber. I vårt land har det varit vanligast med lin, hampa och tagel. Vi spinner ut lin till garn och genomför de olika delmomenten hantverksmässigt, för att sedan kunna slå ihop det till rep. Vår repslagarbana som är vår utgångspunkt, finner ni i Mellanfjärden 3 mil norr om Hudiksvall.

Vävföreningen Freja bildades 1996. Syftet är det egna vävandet, att föra vävtraditionen vidare samt att bevara och utveckla vävkonsten. Vi är förnärvarande 25 medlemmar. Medlemsavgiften är 2000 kr/år from 2025. Som medlem får du tillgång till lokalen och kan använda våra vävstolar och andra vävredskap när du vill.  Varje måndagskväll träffas vi för vävning, fika och samvaro. Du deltar aktivt i planering, pådragning och uppsättning i vävstolarna, deltar i månadsmöten (som hålls första måndagen i månaden) och håller dig uppdaterad i övrig verksamhet. Vi har studiecirklar genom Studieförbundet NBV och gör ibland studieresor. Medlemmar har 20% rabatt hos Holma-Helsinglands fabriksförsäljning.

Forsa folkhögskola har idag en grundutbildning där de textilstuderande läse både sömnad och vävning på heltid. Det finns också två fördjupningskurser på distans, 50 %. Sömnad och formgivning respektive Vävning och formgivning.